Halvmaran!

Jämtland på fötter är inte halvmaran som jag rekommenderar för den som vill slå sitt personliga rekord på distansen. Detta trots att distansen är ny för mig.

Särskilt inte idag.
HERREGUD VAD DET BLÅSTE!!!!

Jisses vilken motvind! Kändes som en konstant uppförsbacke.

Förutsättningar:
Mitt drömmål var att komma under 1 timme och 45 minuter idag.

Ett riktigt bra mål var att komma under 1 timme och 50 minuter.
Bra var att komma under 2 timmar.
Att inte gå i mål var inte ett alternativ!

Öppnade ganska hårt då jag vet av erfarenhet att det är svårt att öka om man gått ut i för långsamt tempo. Första milen höll jag perfekt tempo och körde på 49:50 vilket kändes stabilt med tanke på banprofilen.
banprofil-JPF

Bild lånad från Jämtland på Fötters hemsida.

Men någonstans där så blev jag omsprungen av farthållaren för 1:45-löparna (hade inte sett till honom tidigare), och jag förmådde verkligen inte att haka på. Det gick inte. Idag var inte dagen för det. Istället fick jag dra själv i motvinden hela andra halvan.

Jag ville så himla gärna bara stanna upp och sluta springa helt och hållet, men saktade istället ned tempot något och då gick det ändå drägligt. Ni som själva springer kanske vet vad jag talar om när jag säger att jag inte låg på den där hatade älskade smärtgränsen när man känner att man får ut vad man har (man vill typ kräkas efteråt). Kanske var det huvudet som sa stopp idag?
Jag kände absolut att jag hade tagit i och gjort något riktigt ansträngande, men missförstå mig rätt när jag säger att jag kunde inte få ut det där lilla extra som behövdes, trots att jag samtidigt kände att jag kan mer…

När vi sprang över Vallsundsbron höll jag på att blåsa bort. Tur att det äntligen blev sidovind istället för motvind för annars hade jag nog inte kommit över bron än…
I mål kom jag. 1:49:07 stannade klockan på. En riktigt bra tid enligt kriteriet jag hade satt upp på förhand men ändå känner jag mig lite besviken just nu. 1:49 är en kanontid för många och inte så bra för andra.

Fast med lite distans kommer jag nog vara både nöjd och stolt över mitt lopp! Dessutom är det ju finfint att ha en tid som jag kan slå nästa gång!
Och det allra viktigaste var att mina knän, min mage, mina fötter, mina höfter, min rygg osv höll ihop och det gjorde de. Kontrollerat och stabilt skulle jag säga om kroppen. Jag är ju dessutom inte van att springa på asfalt.

IMG_3735

Blev nästan upphunnen av den bakre av männen i blå t-shirt på sista gångbron alldeles innan upploppet. Vände mig om och utbrast i ett Hjälp! Man vill ju helst inte bli omsprungen på upploppet så jag la in slutspurten och sprang på köpet förbi en mannen i blått linne… Kanske därför jag ser så överdrivet glad ut?

IMG_3736

Skönt att vara i mål!

IMG_3737

Vi som klarat av Kraftprovet (Jämtklassikern)!

IMG_3738

bild (3)

En så här fin medalj får man inte efter en Svensk Klassiker…

Till sist vill jag ändå säga att även om Jämtland på fötter kanske inte är den bästa halvmaran för att slå sitt personliga rekord på, så var det ett supertrevligt arrangemang med rutin i transporter, överklädsförvaring, duktiga funktionärer, många vätskedepåer osv! Stor eloge till er!

Ps. Skitkul att det var så många triathleter med och körde idag!

5 tankar om “Halvmaran!

  1. Jättebra gjort, gäller alla som ställde upp i den iskalla vinden. Som åskådare var man benägen att frysa ihjäl, men vi avstod. Det tog halvvägs till Härliga Härjedalen innan lemmarna började tina. Att dessutom göra ett så bra resultat det är kanon.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s